Blogg
Grekiska SUB- och SGB-olivoljeprodukter (lista, specifikationer och information)
Information och fakta om SUB- och SGB-olivoljeprodukter – Grekiska SUB- och SGB-olivoljeprodukter
SUB – SGB – GTS olivolja PRODUKTER
Skyddad ursprungsbeteckning – (SUB)
Skyddad geografisk beteckning – (SGB)
Garanterade traditionella specialiteter – (TSG)
Vad är en PDO – PGI – TSG-olivoljeprodukt;
Europeiska kommissionen har definierat “SUB” och “SGB” betecknar jordbruksprodukter som är kopplade till specifika delar av Europa. Dessa beteckningar är avsedda att undvika förvirring kring olämpliga påståenden om jordbruksprodukters ursprung.
– “SUB” står för Protected Designation of Origin (italienska: Denominazione di Origine Protetta, eller DOP)
– “SGB”står för skyddad geografisk beteckning
År 1992, enligt förordning 2081/92, Europeiska unionen antog först systemet för skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel och enligt förordning 2082/92 reglerna om särprägel för jordbruksprodukter och livsmedel. För att förbättra systemet ersattes ovanstående förordningar år 2006 av förordningarna (EG) 510/06 respektive (EG) 509/06, utan att deras tillämpningsområde och genomförbarhet ändrades.
Genom förordning (EE)1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel slås de ovannämnda förordningarna ((EG)509/2006 och (EG)510/2006) samman till en enda rättslig ram. I denna förordning har andra kvalitetsordningar lagts till, såsom de valfria kvalitetsbeteckningarna “bergsprodukt”, “produkt från öjordbruk” etc.
I enlighet med ovannämnda förordningar och inom ramen för omorienteringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) uppmuntras jordbrukarna att övergå till former av integrerad landsbygdsutveckling genom diversifiering av landsbygdsproduktionen. Dessutom är det möjligt för producenter (särskilt i missgynnade och avlägsna områden) att enkelt marknadsföra sina produkter med speciella egenskaper, uppnå bättre marknadspriser och därigenom förbättra sina inkomster, och å andra sidan för konsumenterna att köpa kvalitetsprodukter med garantier för produktion, bearbetning och geografiskt ursprung.
Definitioner
Ursprungsbeteckning
‘Ursprungsbeteckning’ är ett namn som identifierar en produkt:
(a) med ursprung i en specifik plats, region eller, i undantagsfall, ett land;
(b) vars kvalitet eller egenskaper väsentligen eller uteslutande beror på en viss geografisk miljö med dess inneboende naturliga och mänskliga faktorer, och
(c) vars produktionssteg alla äger rum inom det avgränsade geografiska området.
Geografisk beteckning
‘Geografisk beteckning’ är ett namn som identifierar en produkt:
(a) har sitt ursprung i en specifik plats, region eller land;
(b) vars givna kvalitet, rykte eller andra egenskaper väsentligen kan tillskrivas dess geografiska ursprung, och
(c) minst ett av produktionsstegen äger rum inom det avgränsade geografiska området
Garanterad traditionell specialitetsprodukt
Ett namn ska vara berättigat till registrering som en ‘garanterad traditionell specialitet’ om det beskriver en specifik produkt eller ett specifikt livsmedel som
(a) är resultatet av ett produktions-, bearbetnings- eller sammansättningssätt som motsvarar traditionell praxis för den produkten eller livsmedlet, eller
(b) är framställd av råvaror eller ingredienser som är de som traditionellt används.
SUB- och SGB-olivoljeprodukter – vad är skillnaden?
Skillnaderna mellan olivoljor med skyddad ursprungsbeteckning (PDO) och skyddad geografisk beteckning (PGI) är främst kopplade till hur mycket av olivoljans råvaror som måste komma från området, eller hur mycket av olivoljans produktionsprocess som måste äga rum inom den specifika regionen.
Både PDO- och PGI-certifieringar tjänar till att garantera vissa egenskaper hos produkten och ett samband mellan dessa egenskaper och den plats där produkten har tillverkats.
SUB- och SGB-märkning används för att skydda jordbruksprodukter och används som en kvalitetsindikator – SUB- och SGB-produkter representerar den europeiska jordbruks- och livsmedelsproduktionens spetskompetens, och båda är resultatet av en unik kombination av mänskliga och miljömässiga faktorer som är karakteristiska för ett specifikt territorium.
Certifieringsstandarder och märkning av olivolja för skyddad ursprungsbeteckning (PDO) och skyddad geografisk beteckning (PGI) ger konsumenterna en garanti för att de köper typiska, autentiska och kvalitetsprodukter, som är en del av matarvet i specifika områden i Europeiska unionens länder.
Olivolja med skyddad ursprungsbeteckning (SUB)
Med akronymen PDO identifieras olivoljeprodukter med specifikt ursprung, antingen från en specifik plats, från en region eller i undantagsfall från ett land.
Det räcker dock inte att dess ursprung är geografiskt avgränsat, utan att olivoljans egenskaper uteslutande eller huvudsakligen måste bero på den specifika platsen och att alla produktionsfaser av olivoljan måste ha genomförts i det avgränsade geografiska området.
Olivolja med skyddad geografisk beteckning (PGI)
Förkortningen PGI avgränsar också det geografiska området för olivoljans produkter, liksom ursprungsbeteckningen gör, men den största skillnaden är att det för PGI-olivoljan inte är nödvändigt att alla olivoljans produktionsfaser utförs på den geografiska platsen. Det är bara nödvändigt att minst en av faserna sker i det området.
– – –
A Olivolja med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) har en större koppling till det avgränsade området eftersom hela produktionsprocessen för olivolje sker i det området uteslutande – en Olivolja med skyddad geografisk beteckning (PGI) produkten behåller viss kvalitet eller rykte från ursprungsorten, men hela produktionsprocessen inte nödvändigtvis behöver göras uteslutande i det området.
När det gäller olivolja med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) sker alla produktionsfaser av olivoljan, odling OCH bearbetning OCH tillredning, endast i det området.
Behöriga myndigheter för offentlig kontroll
I Grekland, sedan 1 juni 2006, EL.GO DEMETER (tidigare AGROCERT), har bemyndigats att bevilja certifiering till företag, att utföra kontroller i samarbete med Direktorat för landsbygdsutveckling i prefekturerna, för att säkerställa överensstämmelse med specifikationerna, för att certifiera produkterna i fråga samt för att upprätthålla en register över företag som godkänts för användning av SUB- och SGB-beteckningar.
(KÄLLA: GREKLAND – Ministeriet för landsbygdsutveckling och livsmedel > SUB – SGB – GTS-produkter)
Lista och specifikationer för grekiska SUB- och SGB-olivoljeprodukter
Det finns 30 EU-registrerade SUB-olivoljor och SGB-olivoljor för Grekland
|
OLIVOLJOR
|
|||
| PRODUKT | SGB/SUB | REGISTRERAT NAMN | SPECIFIKATIONER |
| Άγιος Ματθαίος Κέρκυρας | SGB. | Agios Mattheos Kerkyras | C321 / 2003 s. 43 |
| Αποκορώνας Χανίων Κρήτης | SUB. | Apokoronas Chanion Kritis (Kreta) | 440338 / 1993-11-18, (EGT nr 878/6-12-93) |
| Αρχάνες Ηρακλείου Κρήτης | SUB. | Arxanes Irakliou Kritis (Kreta) | 371575 / 1993-07-19,(EGT nr 575/2-08-93) |
| Βιάννος Ηρακλείου Κρήτης | SUB. | Viannos Irakliou Kritis (Kreta) | 379576 / 1993-08-23 , (EUT nr 677/2-09-93) |
| Βόρειος Μυλοπόταμος Ρεθύμνης Κρήτης | SUB. | Vorios Mylopotamos Rethymnis Kritis (Kreta) | EUT L 148/21.06.1996, EUT L 129/14.05.2013, C 183/23.06.2012 |
| Εξαιρετικό παρθένο ελαιόλαδο “Τροιζηνία” | SUB. | Exeretiko partheno eleolado “Trizinia” | C128 / 2006 s. 11 |
| Εξαιρετικό παρθένο ελαιόλαδο Θραψανό | SUB. | Exeretiko partheno eleolado Thrapsano (Kreta) | C241 / 2001 s. 12 |
| Εξαιρετικό παρθένο ελαιόλαδο Σέλινο Κρήτης | SUB. | Exeretiko Partheno Eleolado Selino Kritis (Kreta) | C232 / 2009 s. 27, (L118/2010 s. 8) |
| Zykhonos | SGB. | Zakynthos | 379565 / 1993-08-20, (EUT nr 669/2-09-93) |
| Hassi | SGB. | Thassos | 440305 / 1993-11-11, (EGT nr 871/26-11-93) |
| Kepfaloni | SGB. | Kefalonia | 315782 / 1994-01-14 , (EGT nr 15/14-01-94) |
| Κολυμβάρι Χανίων Κρήτης | SUB. | Kolymvari Chanion Kritis (Kreta) | 371571 / 1993-07-19, (EGT nr 574/2-08-93) |
| Κρανίδι Αργολίδας | SUB. | Kranidi Argolidas | 315790 / 1994-01-14, (EGT nr 15/14-01-94) |
| Κροκεές Λακωνίας | SUB. | Krokees Lakonias | 317738 / 1994-01-18, (EGT nr 24/18-01-94) |
| Olimpia | SGB. | Olympia | 392926 / 1993-08-31, (EUT nr 745/27-09-93) |
| Den stora krossningen | SGB. | Chania Kritis (Kreta) | 379563 / 1993-08-20, (EGT nr 821/7-10-93) |
| Λακωνία | SGB. | Lakonia | 444282 / 1993-12-23, (EUT nr 955/31-12-93) |
| Λέσβος ; Mυτιλήνη | SGB. | Lesvos (Mytilini) | 371579 / 1993-07-19, (EGT nr 575/2-08-93) |
| Λυγουριό Ασκληπιείου | SUB. | Lygourio Asklipiiou | 440327 / 1993-11-15, (EGT nr 871/26-11-93) |
| Πεζά Ηρακλείου Κρήτης | SUB. | Peza Irakliou Kritis (Kreta) | 371573 / 1993-07-19, (EGT nr 574/2-08-93) |
| Πέτρινα Λακωνίας | SUB. | Petrina Lakonias | 317714 / 1994-01-14, (EGT nr 17/14-01-94) |
| Pryceza | SGB. | Preveza | 440329 / 1993-11-15, (EGT nr 871/26-11-93) |
| Φοινικι Λακωνιασ | SUB. | Finiki Lakonias | C180 / 2001 s. 10 |
| Pödos | SGB. | Rodos | 315783 /1994-01-14, (EGT nr 15/14-01-94) |
| Sämre | SGB. | Samos | 371572 / 1993-07-19, (EGT nr 574/2-08-93) |
| Kalamata | SUB. | Kalamata | 379567 / 1993-08-20, (EGT nr 821/7-10-93) |
| Σητεία Λασιθίου Κρήτης | SUB. | Sitia Lasithiou Kritis (Kreta) | 440339 / 1993-11-18, (EGT nr 878/6-12-93) |
| Αγουρέλαιο Χαλκιδικής | SUB. | Agoureleo Chalkidiki | EUT L169/21.06.2013, C294/29.09.2012 |
| Mångfald | SUB. | Messara (Kreta) | EUT L272/12.10.2013, C294/29.09.2012 |
| OLIVER | |||
| Ελιά Καλαμάτας | SUB. | Elia Kalamatas | 440304 / 1993-11-11, (EGT nr 871/26-11-93) |
| Θρούμπα Αμπαδιάς Ρεθύμνης Κρήτης | SUB. | Throumpa Ampadias Rethymnis Kritis | 444281 / 1993-12-23, (EGT nr 955/31-12-93) |
| Θρούμπα Θάσου | SUB. | Throumpa Thassou | 315781 / 1994-01-14 (EUT nr 15/14-01-94), 290826/18-08-2010 (EUT nr 1368/02-09-2010) |
| Θρούμπα Χίου | SUB. | Throumpa Chiou | 315800 / 1994-01-14 (EGT nr 15/14-01-94) |
| Κονσερβολιά Αμφίσσης | SUB. | Konservolia Amfissis | 317746 / 1994-01-18 (EGT nr 24/18-01-94) |
| Κονσερβολιά Άρτας | SGB. | Konservolia Artas | 317713 / 1994-01-14 (EGT nr 17/14-01-94) |
| Κονσερβολιά Αταλάντης | SUB. | Konservolia Atalantis | 317740 / 1994-01-18 (EGT nr 24/18-01-94) |
| Κονσερβολιά Πηλίου Βόλου | SUB. | Konservolia Piliou Volou | 317712/14-01-1994 (EGT nr 17/14-01-94) |
| Κονσερβολιά Ροβίων | SUB. | Konservolia Rovion | EUT L10/15.01.2014, EUT C 228/07.08.2013, EUT L 163/02.07.1996 |
| Κονσερβολιά Στυλίδας | SUB. | Konservolia Stylidas | EUT L299/09.11.2013 O.J. L163/02.07.1996 |
| Πράσινες Ελιές Χαλκιδικής | SUB. | Prasines Elies Chalkidiki | C19/24-01-2012 s. 11 L132/23-05-2012 s. 1 |
Grekland har den största andelen olivträd per landyta i världen
Hitta mer information om SUB och SGB jordbruksprodukter i EU:s onlinedatabas (eAmbrosia):
eAmbrosia – EU:s register över geografiska beteckningar
eAmbrosia är ett lagstadgat register över namnen på jordbruksprodukter och livsmedel, vin och spritdrycker som är registrerade och skyddade i hela EU (Europeiska unionen).
Den ger direkt tillgång till information om alla registrerade geografiska beteckningar, inklusive rättsliga instrument för skydd och produktspecifikationer. Den visar också viktiga datum och länkar till ansökningar och publikationer innan de geografiska beteckningarna registreras.
Geografiska beteckningar och kvalitetssystem i Europeiska unionen
Målen för EU:s kvalitetssystem
EU:s kvalitetspolitik syftar till att skydda namnen på specifika produkter för att främja deras unika egenskaper, kopplade till deras geografiska ursprung samt traditionellt kunnande.
Produktnamn kan beviljas en ‘geografisk beteckning’ (GI) om de har en specifik koppling till den plats där de tillverkas. GI-erkännandet gör det möjligt för konsumenter att lita på och särskilja kvalitetsprodukter samtidigt som det hjälper producenter att marknadsföra sina produkter bättre.
Produkter som är under övervägande eller har beviljats GI-erkännande listas i register över geografiska beteckningar. Registren innehåller även information om geografiska specifikationer och produktionsspecifikationer för varje produkt.
Geografiska beteckningar, som erkänns som immateriella rättigheter, spelar en allt viktigare roll i handelsförhandlingar mellan EU och andra länder.
Andra EU-kvalitetssystem betonar den traditionella produktionsprocessen eller produkter som tillverkas i svåra naturområden som berg eller öar
Geografiska beteckningar
Geografiska beteckningar etablerar immateriella rättigheter för specifika produkter, vars egenskaper är specifikt kopplade till produktionsområdet.
Geografiska beteckningar omfattar:
SUB – skyddad ursprungsbeteckning (mat och vin)
SGB – skyddad geografisk beteckning (mat och vin)
GI – geografisk beteckning (spritdrycker).EU:s system för geografiska beteckningar skyddar namnen på produkter som har sitt ursprung i specifika regioner och har specifika egenskaper eller åtnjuter ett anseende kopplat till produktionsområdet. Skillnaderna mellan skyddad ursprungsbeteckning (SUB) och skyddad geografisk beteckning (PG) är främst kopplade till hur mycket av produktens råvaror som måste komma från området, eller hur mycket av produktionsprocessen som måste äga rum inom den specifika regionen. GDP är specifik för spritdrycker.
Skyddad ursprungsbeteckning (SUB)
Produktnamn som registreras som skyddad ursprungsbeteckning (SUB) är de som har starkast koppling till den plats där de tillverkas..
Produkterlivsmedel, jordbruksprodukter och viner.
SpecifikationerVarje del av produktions-, bearbetnings- och tillagningsprocessen måste ske i den specifika regionen. För viner innebär det att druvorna måste komma uteslutande från det geografiska område där vinet tillverkas.
ExempelKalamata olivolja med den skyddade ursprungsbeteckningen (SUB) produceras helt i Kalamata-regionen i Grekland, med olivsorter från det området.
Märkaobligatoriskt för livsmedel och jordbruksprodukter, valfritt för vin.
Skyddad geografisk beteckning (SGB)
SGB betonar sambandet mellan den specifika geografiska regionen och produktens namn, där en viss kvalitet, ett visst rykte eller annan egenskap i huvudsak kan tillskrivas dess geografiska ursprung.
Produkterlivsmedel, jordbruksprodukter och viner.
SpecifikationerFör de flesta produkter sker minst ett av produktions-, bearbetnings- eller tillagningsstegen i regionen. När det gäller vin innebär det att minst 85 % av de använda druvorna måste komma uteslutande från det geografiska område där vinet faktiskt framställs.
ExempelWestfälischer Knochenschinken SGB-skinka produceras i Westfalen med urgamla tekniker, men köttet som används kommer inte uteslutande från djur som är födda och uppfödda i just den regionen av Tyskland.
Märkaobligatoriskt för livsmedel och jordbruksprodukter, valfritt för viner.
SUB- och SGB-olivoljor från Kreta
Kreta är ledande inom olivoljeproduktion i Grekland och är även den region med den högsta konsumtionen av olivolja. Omkring 35 miljoner olivträd är planterade på ön Kreta (vilket täcker 65 % av öns all jordbruksareal). Majoriteten av olivoljan som produceras på Kreta är extra jungfruolivolja (EVOO) som utvinns ur... “Koroneiki” och “Tsounati”oliversorter" (Olivsorten Koroneiki dominerar, liksom på det grekiska fastlandet, men det finns även andra lokala olivsorter på Kreta, såsom Tsounati (främst i Chania-området), Olivsorten Throumbalia (främst i Rethymnon) och Hondrolia-sorten (i Heraklion). Olivolja är grunden för den berömda Kretensisk kost och är känd världen över för sin otroliga smak och sina antioxidativa egenskaper. öka människors hälsa. Det finns ungefär 11 typer av olivolja på Kreta idag som är erkända och skyddade som SUB- eller SGB-produkter av Europeiska unionen.
Kreta är ledande ö på den internationella marknaden. Ön Kreta skryter sju regioner med skyddad ursprungsbeteckning för olivolje liksom en region med skyddad geografisk beteckning för olivolja, skyddad av Europeiska unionens certifieringar.
CRITIDA Bio kretensisk olivolja:
våra premium PDO & PGI EVOO (Extra Virgin Olive Oil) olivoljeprodukter från ön Kreta i Grekland
